Olja och fåglar - en omöjlig kombination
Text: Jan-Åke Hillarp Foto: Björn och Jan-Åke Hillarp
Årligen dör ca 200.000 fåglar i svenska vatten av s k kroniska oljeutsläpp d v s rensning av tankar, utpumpning av slagvatten o s v. Mängden döda fåglar är många gånger större än vid de största enskilda oljeolyckorna. Fåglarna landar på oljat vatten eftersom det ser lugnt ut, eftersom oljefilmen hindrar vågbrytningen. När fåglarna får olja i fjäderdräkten förstörs fjäderstrukturen, så att vatten kommer in under täckfjädrarna och sugs upp i dunet. Fågeln blir tung, nedkyld och drunknar. Fåglar med mycket olja på sig söker sig snabbt till land och är lätta att fånga. Prognosen för dessa är god.Med bara en liten fläck, så går fågeln ner i kondition men blir inte tillräckligt dålig för att stanna på land och invänta döden. Det kan ta upp till 14 dagar tills fågeln är så svag att den den låter sig infångas. Då är den mycket svårare att behandla.
Här är en mycket kortfattatd beskrivning av hur behandlingen av oljeskadade fåglar går till inom KFV Skåne sydväst (KFV står för Katastrofhjälp Fåglar och Vilt). Djurskyddet Malmö har i många år stöttat KFV-avdelningens verksamhet för det vilda.
Efter larm går fångstpatruller på minst två personer ut, söker av, noterar och insamlar oljeskadade djur. Fåglar placeras i pappkartonger, som lämnas på förutbestämda uppsamlingsplatser. Man samlar även in döda fåglar för att få en statistik över vilka arter och antal som råkat ut för oljan. Prov på oljan tas oftast för att man skall veta hur djuren skall tvättas. Räddningstjänst och Kustbevakning undersöker oljans giftighet
Kartongerna hämtas av transportörer och tas till KFV-centret. Fåglarna undersöks, vätskas upp och får efter behov bariumsulfat för att binda olja i mag-tarmkanalen samt antibiotika. Uppvätskningen sker med sond. Vissa fåglar kan vara så inoljade att de är i behov av en förtvätt innan de kan utsättas för vidare behandling. Andra behöver matas upp så att de är i kondition för att klara tvätten. Under hela processen utvärderas vilka fåglar som kan beräknas klara hanteringen. De som är för skadade och utom hjälp avlivas. Vid mycket fågel så hjälper KFV-avdelningarna varandra.
Innan fåglarna tvättas måste de vara i sådan kondition att de klarar detta mycket stressande moment. För att lösa oljan smörjes den vanligen in med rapsolja före tvätt. Ett tvättlag består av två tvättare – när det gäller svanar tre. En tvättledare leder arbetet och servar tvättlagen. Själva tvätten sker i ett stort antal tvättvatten, som håller fågelns kroppstemperatur. Rengöringen av fågeln följer en noggrann procedur och tar ca 30 min. Sedan är det dags att skölja bort tvättmedlet. Det tar ca 60 min. En fågel med kvarvarande tvättmedel i fjäderdräkten har lika små chanser att överleva som om den vore oljad.
Efter tvätten får fåglarna torka i ett varmt utrymme i ca 12 timmar. Därefter flyttestas de i en timme. Flyttest sker med en fågel åt gången. Den som inte klarar flyttestet går till omtvätt. Det är tvättarnas misslyckande. Det är därför enorm noggrannhet krävs av dessa. Svanar, gäss, simänder, sumphöns och måsar är förhållandevis lätta att lyckas med. Dykänder som alfågel och ejder är svårare. Svårast är alkor. Svårigheten ligger i fjäderdräktens kvalitet och djupet fåglarna dyker till för att finna föda. Sillgrisslor kan dyka till40 meters djup. Är fjäderdräkten skadad så pressas vatten in och fågeln kommer att gå en långsam och plågsam död till mötes
De fåglar som klarat flyttestet sätts i en vattenvoljär, där de kan simma, tvätta sig och äta under kontroll så att viltrehabiliteraren kan vara säker på att de klarar av att släppas. Här får de vara omkring en vecka.
Inför släppet ringmärks varje fågel för att deras vidare öden skall kunna följas. Naturligtvis kan de bara släppas, där de infångades om oljan är borta från området. Det är roligt för dem som varit med i arbetet att få vara med vid släppningstillfället.
